När vetenskap blir politik, bör man anlägga en viss skepticism. Märk väl; skepticism.
Vetenskap uppnår sällan eller aldrig “konsensus”. Något som oroar är denna okritiska förhållning väldigt många verkar ha till utredningar? Är det månne så att det är just för att FN står bakom IPCC som gör att människor accepterar deras rapporter? Titta på de Svenska offentliga utredningarna (SOU), inte säger de alltid sanningen, utan tvärtom; de blir ofta kritiserade.
Jag är inte en “klimathotet-är-bluff” människa. Utan jag har ett agnostiskt förhållningssätt, då debatten idag är alldeles för politiserad för att kunna bedömas på ett objektivt sätt. Däremot blir jag alltid misstänksam när trender likt denna fyller det politiska rummet; då regleringar alltid är nära förestående. Med en hotbild är det lätt att motivera regleringar, och t.om. få dem att framstå som offensiva och moderna. Nej tack till sådana maktinstrument. Behåll era kritiska ögon!
Postat i: Tankar om frihet Taggat: | FN, IPCC, Klimat, Klimathot, Miljö, Regleringar, Vetenskap
